Oväntat slut

Jag rörde mig norrut, förbi Oldenburg och upp i Danmark - jagad av regn och åska. Efter att ha konsulterat alla tänkbara väderappar insåg jag att Jönköping låg mitt emellan lågtrycken. Där lyste solen, med regn i söder och riktigt kallt i norr. Så jag stannade en natt på hotell där. Dagen efter väntade eventuellt en resa västerut, mot Norge. Där skulle det också vara fint väder. Det är så där när man kör motorcykel så tidigt på året - man får jaga solen. Morgonen efter fick jag höra av min exhustru att sonen H fått åka in till sjukhuset med akuta magsmärtor, och att han efter en morgon av undersökningar fått beskedet att hans blindtarm måste opereras bort. Vad gör en pappa i det läget? Tja, han funderar inte så mycket. Han sätter sig på hojen och kör i hög hastighet till Solna och Karolinska sjukhuset. I stället för att åka till Norge satt jag i fyra timmar i uppvakningssalen och hjälpte sonen att kräkas, strök hans hår och tröstade. Han mådde så illa och hade väldigt ont. Efter det var det helt enkelt inte läge att ge sig ut på vägarna igen, så jag åkte hem. Semestern är inte slut, men hojåkandet är det. För den här gången.