Stridsvagnar!

Jag närmade mig Hamburg i 250 kilometer i timmen när jag plötsligt såg avfartsskylten. "Münster 1000 m" stod det.

Münster. Skylten fångade mitt intresse, fortfarande oklart varför. Var hade jag hört det ortsnamnet förut?

"Münster 500 m" stod det på nästa skylt.

Något med krig. Något museum? Något viktigt slag under andra världskriget?

"Münster 100 m" stod det på nästa skylt.

PANSARMUSEET I MÜNSTER!!! Helvete! Jag panikbromsade. Svängde över heldraget och höll på att köra rakt fram i den tvära svängen. Rätade upp hojen i sista sekunden och följde skakigt avfarten innan jag stannade till vid vägrenen på viadukten ovanför Autobahn. Slog in "sevärdheter" på gps-mottagaren och mycket riktigt. "Panzermuseum des heeres" låg 12 kilometer längre österut.

Panzerkampfwagen VI, ausführung B (sonderkraftfahrzeug 182) Tiger II, eller Königstiger som den kallades. Krigets näst tyngsta stridsvagn, med ett pansar så tjockt att bara de få ryska IS 2-vagnarna kunde möta den i en duell, och knappt ens det. Nackdelarna: Bara drygt 400 vagnar tillverkades, det var katastrofalt ont om bränsle i Tyskland och bristen på legeringar gjorde att motorer och lager snabbt rostade sönder. I förgrunden: Jag. Euforisk av lycka.

Tyskarna hade en förkärlek för att bygga två typer av varje stridsvagn; en stridsvagnstyp med roterande torn och en pansarvärnskanonvagn med fast överbyggnad och en kanon som bara kunde röra sig några grader i varje riktning. Det här är pansarvärnskanonvarianten av Panzer V, alltså Panthern. Den heter, enligt tysk nomenklatur, Jagdpanther. En formidabel 8,8 cm-kanon och tjockt pansar gjorde den till en riktig best på slagfältet.

I nederkant ser man hur sannolikt amerikanska 7,5 cm-granater träffat frontpansaret, men helt enkelt studsat av utan att penetrera.

Men till slut fick vagnen en träff i kanonmanteln. En gissning är en underkalibrig granat från en  brittisk Sherman Firefly. Granaten trängde in i stridsutrymmet och dödade skytten och vagnchefen. Laddaren och radiomannen/kulspruteskytten lyckades ta sig ut, men hann inte spränga vagnen. Så står det i faktabladet.

Det finns hur mycket som helst att se på museet. Det här är en prototyp som tillverkades i två exemplar; en pansarvärnskanonvagn med två kanoner. Inte från kriget, utan från upprustningen av den västtyska armén på 50-talet. Helt magnifikt knäppt.

Efteråt fick jag en glass av mig själv.